tc-crew.darkbb.com
Would you like to react to this message? Create an account in a few clicks or log in to continue.

kimia e pergjithshme

Shko poshtė

kimia e pergjithshme Empty kimia e pergjithshme

Mesazh  kimi'hack Wed Nov 26, 2008 2:20 pm

KIMI
NDERTIMI MOLEKULAR I LENDES, SHPJEGIMI I GJENDJEVE FIZIKE TE SUB.
TRUPA TE THJESHTE – NJE LLOJ LENDE OSE MATERIALi
TRUPA TE PERBERE – 2 OSE DISA LLOJ LENDESH OSE MATERIALESH
KIMIA STUDION lendet, vetite e lendeve dhe shnderrimet kimike.
SHNDERRIM KIMIK do te thote shnderrim i nje ose disa lloj lendesh ne nje ose disa lloj lendesh tjera ne veti te reja.
Vetite e nje lende te dhene varen nga kushtet ne te cilat ajo ndodhet. Nuk mjafton nje veti per te percaktuar lenden qe duam.
Lendet e pastra quhen substanca dhe gjate perzjerjeve te substancave, substancat ruajne vetite e tyre p.sh. sheqeri me ujtin.
Lendet e pastra ne trysni te caktuar kane konstante fizike te caktuara si: temperatura e vlimit;temperaturen e shkrirjes;te ngrirjes dhe dendesine.
Sado e paster te jete substanca, kur ajo permban nje sasi substancash te tjera, qofte shume te vogla quhen substanca kimikisht te pastra. Kurse kur nje substance i hiqen substancat e demshme per njeriun quhet teknikisht e paster.
Ndarja e perzjerjeve te substancave:
1. dekantimi – nje substance e lenget me nje te ngurte ose 2 te lengeta. Shfrytezohet dendesia
2. fitrimi – nje substance e lenget dhe nje e ngurte. Shfrytezohet tretshmeria
3. avullimi – nje substance e lenget dhe nje e ngurte. Shfrytezohet temperatura e vlimit.
Gjate dukurise fizike substancat ruajne vetite e tyre p.sh. sheqeri dhe letrat.
Gjate dukurise kimike substancat ndryshojne vetite, pra ndodh nje shnderrim kimik dhe sic quhet ndryshe reaksion kimik p.sh. bakri, magnezi.
Per te ndodhur nje reaksion kimik duhet nje substance nistore dhe produktet e reaksionit, dhe gjithashtu qe te ndodhi duhet te kemi dhe kushtet e pershtatshme.
Oksigjeni gjendet ne natyre ne gjendje te lire ne ajer dhe ne gjendje te lidhur ne minerale te ndryshme ne shkembinj dhe ne uje.
Pergatitja e oksiogjenit behet ne laborator1 dhe ne industri2.
1. Merret nga peroksidi i hidrogjenit,permanganati kaliumit dhe nga klorati kaliumit.
2. merret nga ajri lageshtuar dhe nga shperberja e ujit.
Oksigjeni eshte pa ere, pa shije, pa ngjyre, tretet ne uje, ka dendesine me te madhe se ajri, dhe eshte teper aktiv sepse ndihmon djegjen por nuk digjet.
Atomi perbehet nga berthama(ng. +)protonet, dhe nga mbeshtjella(ng.-) eletronet. Jane ne nr.te barabarte dhe nr.ng.+ quhet nr.atomic(Z).
Elmenti kimik eshte bashkesia e atomeve me numer atomic te njejte. Simboli kimik eshte germa e pare e elementit.
Produktet e reaksionit qe perfitojme nga reaksioni I oksigjenit me nje element tjeter quhet oksid dhe reaksioni oksidim.
Perberjet kimike—reaksion kimik dhe perzirje sub.—proces fizik.
METALET kane shkelqim, percjellin rrymes elektrike dhe nxehtesine, telezohen e petezohen lehte. Oksidet I kane ne gjendje te ngurte.
JOMETALET nuk kane shkelqim etj,pra e kunderta dhe oksidet te lendeta ose te gazta.

LENDET—Sub. Te pastra ose perzierje sub.
Sub. Te pastra—Sub te thjeshta ose perberje kimike.
Sub. Te thjeshta—metale ose jometale.
Perberje kimike—okside ose grupe te tjera
Okside—Metalesh ose Jometalesh
Simbolet, formulat, menyra e leximit e shkrimit, barazimet kimike,MOLI DHE MASA MOLARE
Sub te pastra—sub te thjeshta ose perberje kimike.
Sub te thjeshta perbehen nga nje lloj elementi dhe jane nje atomike/dy ose me shume atomike.
Perberje kimike perbehen nga dy ose me shume elemente.
KUPTIMI cilesor I formules paraqet sub/elementet e saj/ vetite e saj.
KUPTIMI sasior I formules paraqet 1molekul sub/nr e atomeve te secilit element/raportin numerik.
N=6.02*10ne fuqi te 23
Sasia e lendes qe permban N grimca(molekula, atome etj)quhet mol.
MOLI I formules paraqet 1mol sub/mol atome te secilit element/N molekula/N atome te secilit element/N atome gjithsej.
Mol shkurt per mol molekule dhe per atomet mol atome.
Ne molekulat e perberjeve dyjare(dy element) vihet re vetia e atomit per tu lidhur me nje nr te caktuar sub..
Vetia e atomit per tu lidhur me nje nr te cakuar atomesh te tjera quhet valence.
Rezultati I valences*nr I atomeve te nje elementi ne formulen kimike eshte I barabarte me rezultatin e valences*nr e atomeve te elementit tjeter.
Formulat qe krahas perberjes cilesore dhe sasiore japin edhe menyren e renditjes se atomeve ne molekule, mund t’i quajme edhe formula te zhvilluara.
SH. H2O-- H-O-H
Reaksionet kimike, llojet e tyre.Kemi reaksion bashkimi:A+B=ABCO2 + H2 O = H2 CO3 .Kemi reaksion shperbashkimi: AB= A+BCu(OH) 2 = CuO + H2 O.Kemi reaksion zevendesimi:A+ BC= AC+ BZn+ CuCl 2 = ZnCl 2+ Cu.Kemi reaksion zevendesim dyfish:AB+CD= AC + BD2NaOH + CuCl 2= 2NaCl + Cu(OH) 2. METALET, JOMETALET, OKSIDE, KRIPA, BAZA, ACIDE 1.OKSIDET →quhen sub te perftuar nga bashkeveprimi i nje elementi me oksigjenin ne nje reaksion oksidimi. Nese elementi eshte metal formohet oksid metali, nese eshte jometal oksid jometali.2.BAZAT →jane substanca qe ne tretesire ujore shperndahen ne jone OH-. Formohen nga katione metale dhe anione hidroksid. Ndahet ne:Baza te tretshme( te forta): NaOH KOH Ca(OH) 2 Ba(OH) 2 .Baza te patretshme( te dobeta): te tjerat.Bazat testohen me ane te lakmuesit(blu) dhe fenolftaleines(kuqe).3. ACIDET →jane sub qe formohen nga kationet hidrogjen dhe anionin jometal.Kemi hideracide HCl dhe oksiacide HNO2 .H2 S ac. Sulfhidrik S²- sulfurH2 SO3 ac. Sulfuror SO3 ²- sulfitH2 SO4 Ac. Sulfurik SO4 ²- sulfatAcidet deftohen me lakmues(kuqe).Kemi acid:I perqendruar: acide qe mban nje sasi te konsiderueshme molekulash te acidit, te tretura ne nje sasi te dhene uji.I forte: acidi qe molekulat shperbashkohen ne shkalle te larte ne tretesiren ujore.I dobet: ne shkalle te ulet.I holluar: acidi qe ka nje sasi te vogel molekulash te acidit, te tretura ne nje sasi te dhene uji.4. KRIPRAT → jane sub te formuara nga anionet te mbetjes acide dhe kationet te metalit.Ne nje perberje jonike, shuma e ngarkesave pozitive eshte gjithnje e barabarte ne ngarkesat negative. Nje jon poliatomik: quhet joni qe permban me shume se nje element dhe sillet si njesi e vetme. Psh: SO4 ²-.Kriperat lexohen duke emertuar jonin e mbetjes acide dhe emrin e kationit.Psh: Ba SO3, sulfit bariumi. Kur elementi nga me shume se 2 valenca cilesohet nje ose dy etj.. A) Vetite kimike te oksideve:Me ujin japin hidrate: CO2 + H2 O = H2 CO3 .CaO + 2 H2 O = Ca(OH) 2 .Oksidet bazike veprojne me acidet dhe japin kripe dhe uje:
CaO + 2HCl = CaCl2 + H2 OOksidet acide veprojne me bazat e tretshme( alkalet) dhe japin kripe dhe uje:CO2 + Ca(OH) 2 = CaCO3 + H2 OB) Vetite kimike te bazaveMe acidet japin kripe dhe uje ( reaksion asnjeanesimi)NaOH+ HCL = NaCl + H2 O.Alkalet me oksidet acide japin kripe dhe uje.NaOH+ CuCl = NaCl + CuOHAlkalet me kripe japin baza dhe kripe te reja.NaOH + CuCl = NaCl + CuOHC) Vetite kimike te acideveMe metalet aktive japin kripe dhe hidrogjen.Zn + 2HCl= ZnC2 l + H2 .Me bazat japin kripe dhe ujeHCl + Na OH = NaCl + H2 O.Me oksidet bazike japin kripe dhe uje.2HCl + CaO = CaCl2 + H2 O.Me kriperat japin kripa dhe acide te reja2HCl + Ca CO3 = CaCl2 + H2 CO3.D) Vetite kimike te kriperave:Me metale aktive japin kripe dhe metal te rinjZn + 2CuCl= 2Cu + ZnCl2 .Me alkalet japin kripera dhe baza te reja.NaOH + CuCl = CuOH + NaClMe acidet japin acide dhe kripera te reja.2HCl + Ca CO3 = CaCl2 + H2 CO3.2 kripera japin 2 kripera te reja.NaCl + AgNO3 = AgCl + NaNO3 . Llogaritjet me ane te formulave dhe barazimeve kimikeM=m/n n mol m masaM masa molare1 mol sub te gazte cfaredo ze nje vellim 22.4l ne kushte normale temperature dhe presioni. MasaATOMIKE ABSOLUTE → quhet masa e atomit e shprehur ne gramATOMIKE E KRAHASUAR Ar→ quhet masa e atomit e krahasuar me 1/12 e mases karbonike.MOLEKULARE E KRAHASUAR Mr→ masa e molekules e krahasuar me njesine karbonike.MOLEKULARE ABSOLUTE →quhet masa e molekules e shprehur ne gramMOLARE → masa e nje moli e shprehur ne gram. ATOMI Atomi perbehet nga berthama e mbeshtjella elektronike. Berthama perbehet nga neutronet dhe protonet(+). Mbeshtjella elektronike perbehet nga elektronet(-). Numri i protoneve quhet numer atomik Z. Shuma e numrit atomik Z dhe neutroneve N quhet numer mase A. A=Z+N..Atomi ka 7 shtresa elektronike : K,L,M,N etj.. vetem ne shtresen e pare ka 2e kur ne shtresat e tjera 8. Qe te quhet te plotesuara duhen te kene nr e plote. Atomet qe kane 5-7e ne shtresen e fundit jane elektronegative. Kur kane 1-3 elektropozitive. LIDHJET KIMIKELidhja kimike eshte forca qe mban te lidhur 2 atome si nje njesi. Lidhjet kimike realizohen nga formimi i cifteve elektroneve valentore te 2 atomeve, ose nga terheqja reciproke midis joneve.Elektron valentor → elektronet qe ne shtresen e jashtme te paplotesuar vihen ne dispozicion per lidhjen kimike. Numri i elektroneve qe fut nje atom quhet numer valence. Kemi 3 lidhje kimike.1. lidhja kovalente →lind nga formimi i cifteve te perbashketa qe ndahen ne menyre te barabarte midis 2 atomeve te lidhjes2. lidhja kovalente polare → ciftet ndahen ne menyre te pabarabarte, dhe varet nga elektronegativiteti. Atomet elektropozitive terheqin shume pak ciftin, dhe atomet elektronegative e kunderta. ELEKTRONEGATIVITET NE RRITJE → → → → → → →Si As H P C S Br Cl N O F. 3. Lidhje jonike → formohet nga rezultati i terheqjes se joneve me ngarkesa te kunderta. Perberjet quhen jonike. Ne shumicen e rasteve jane 2 jone me shenja te kunderta. Ketu shuma e ngarkesave pozitive eshte e barabarte me shumen e ngarkesave negative. TRETJA Tretesirat jane perzjerje homogjene nga grimca te vogla te perftuara nga tretja.Tjetje eshte procesi i shperndarjes homogjene te grimcave te nje sub midis molekulave te nje sub tjeter.Kemi 3 lloje tretesirash: te gazta(2 gaze), te lengeta(1 leng + 1ng ose gaz), te ngurta.Elementet e nje tretesire jane tretesi( sasi me e madhe), dhe sub e tretur(sasi te vogel).Tretesira e ngopur → kur ka te tretur ate sasi sub qe mund te tretet ne kushte te caktuara ne sasine e dhene te tretesit. Tretesire e pangopur → kur ka me pak sub qe mund te tretet ne kushte te caktuara ne sasine e dhene.Tretesire e holluar → kur sasia e sub se tretur eshte fare e vogel me krahasim te sasise se tretesit.Tretesire e perqendruar → kur permban sasi te madhe te dhene te tretur ne nje sasi te dhene.Tretshmeri te nje sub do ta quajme sasine max te sub qe mund te tretet ne nje sasi te caktuar tretesi. Perqendrim ne perqindje mase → tregon masen ne gram te sub te tretur ne 100g tretesire.Perqendrim ne perqindje vellimi → shpreh perqendrimin e sub te tretur ne 100 njesi tretesire.Perqendrim molar →shpreh nr e moleve te sub te tretur ne 1 liter tretesire.
Posted by SILVI at 19:05:33 | Permanent Link | Comments (0) |
TABELA E MENDELEJEVIT
EMRI NE SHQIP Simboli kimik Valenca MR MetalOse Jo Elementet ne latinisht
HIDROGJEN H I 1 J Hidrogenium
HELIUM He - 4 J Helium
LITIUM Li I 7 M Lithium
BERILIUM Be II 9 M Berylium
BOR B III 11 J Borum
KARBON C II,IV 12 J Carboneum
AZOT N I,II,III,IV,V 14 J Nitrogenium
OKSIGJEN O II 16 J Oxygenium
FLOR F I 19 J Fluorum
NEON Ne I 20 J Neon
NATRIUM Na I 23 M Natrium
MAGNEZ Mg II 24 M magnezium
ALUMIN Al III 27 M Aluminium
SILIC Si IV 28 J Silicium
FOSFOR P III,V 31 J Phosphorus
SQUFUR S II,IV,VI 32 J Sulphur
KLOR Cl I,III,V,VII 35.5 J Chlorum
KALIUM K I 39 M Kalium
ARGON Ar - 40 J Argon
KALCIUM Ca II 40 J Calcium
KROM Cr III,IV 52 M Chromium
MANGAN Mn II,IV,VII 55 M Manganum
HEKUR Fe II,III 56 M Ferrum
NIKEL Ni II,III 59 M Nickolum
BAKER Cu I,II 64 M Cuprum
ZINK Zn II 65 M Zincum
BROM Br I 80 J Bromum
ARGJEND Ag I 108 M Argenium
JOD J I 127 J Jodum
BARIUM Ba II 137 M Barium
PLATIN Pt IV,VI 195 M Platinium
AR Au III 197 M Arum
MERKUR Hg II 201 M Hadrargyrum
PLUMB Pb II,IV
kimi'hack
kimi'hack

Numri i postimeve : 27
Join date : 26/11/2008

Mbrapsht nė krye Shko poshtė

Mbrapsht nė krye

- Similar topics

 
Drejtat e ktij Forumit:
Ju nuk mund ti pėrgjigjeni temave tė kėtij forumi